Bergvärmekällans kapacitet är avgörande för besparingen.
Låt oss börja med att slå fast att det är naturlagarna för uttag av värme ur berget som är begränsningen för alla bergvärmeanläggningar. Värmepumpen kan följaktligen i det enskilda fallet inte bli bättre än värmekällan ger möjlighet till. Ur rätt dimensionerad värmekälla kan det erforderliga uttaget göras.
Hur stor värmekälla behövs?
Djupet på borrhålet/värmekällan är beroende av flera faktorer. En är det energibehov som behövs för att försörja bostaden. Större energibehov kräver större värmekälla och större värmepump.
En annan faktor är de geologiska förhållanden som föreligger på borrplatsen. Av betydelse är jorddjup, grundvattenytans djup och bergartsförhållanden.
Ytterligare faktorer att ta hänsyn till är de temperaturintervall som är mest gynnsama för värmepumpens arbete. En bergvärmekälla som är nedkyld (genom för stort energiuttag), ger sämre temperatur in till värmepumpen än en värmekälla med optimal bergtemperatur. På samma sätt är den temperatur som man väljer att låta värmepumpen leverera ut av betydelse för den verkningsgrad som hela anläggningen får (”värmefaktorn”).
SAMMANFATTNING
Man kan sammanfattningsvis konstatera att ju högre temperatur in till värmepumpen och lägre temperatur ut från värmepumpen desto bättre blir verkningsgraden på anläggningen.
Då åtgår minsta mängd drifts-el i förhållande till totalt producerad energimängd. Värmepumpens livslängd ökar också genom mer skonsam drift. Med dessa förhållanden i minnet blir värmekällans dimensionering resultatet av en optimering av flera olika faktorer. Inom Avanti har vi utvecklat datorberäkningsprogram för sådan optimering.
jämviktstemperatur som balanserar uttagets storlek mot den energi som borrhålets omgivande berg kontinuerligt tillför. Den väl dimensionerade värmekällan kan med andra ord fortvarigt och under oöverskådlig tid tillhandahålla maximal mängd ”gratisenergi” från markens energilager. Den underdimensionerade värmekällan däremot, med för stort uttag, leder till en lägre jämviktstemperatur, dvs lägre kapacitet på VP, sämre verkningsgrad och därmed större andel drifts-el = sämre besparing.
